Libertas inaestimabilis res est

I och med mitt "nya" liv som arbetande, och ej längre student, har jag funderat en del kring begreppet frihet. När jag först fick reda på att jag fått en tillsvidare anställning, sk "fast tjänst", kände jag mig låst och instängd. Jag ville vara fri, eller känna mig fri att göra vad jag vill. Och egentligen hade jag ju tänkt att jag skulle åka utomlands och jobba, eller resa. Men mest handlade det nog bara om just möjligheten att kunna göra det, jag hade nog inte kommit iväg längre från Uppsala om jag fått ett vikariat heller. Nu, när jag har jobbat i lite drygt sex veckor, känner jag mig mer fri än jag någonsin gjort. Det är så många andra dörrar som har öppnats; möjlighet till att välja vart jag vill bo, möjligheten att få barn och ha en trygg inkomst för att klara att ta hand om barnet, möjlighet till att ha semester etc etc... Men den här anställningen får mig faktiskt också att känna mig låst i vardagsträsket och ger mig söndagsångest.

För när jag tänker på att jag har möjlighet att köpa en lägenhet, som jag fritt kan renovera och göra om hur jag vill, känner jag mig ändå låst av det faktum att jag måste låna pengar av banken för att kunna göra det. Det blir egentligen inte min lägenhet, det blir bankens. Men om jag hyr något, och är mindre låst på så sätt att om nånting händer så behöver inte jag ordna upp det själv (typ att kylskåpet går sönder eller nåt), så är jag ändå fast under att det inte riktigt är min lägenhet heller, och jag får inte göra som jag vill. Och om jag skulle få barn skulle jag ju verkligen bli låst, mitt liv as I know it skulle förändras helt och någon annan skulle få huvudrollen i mitt liv. Och semester, fyra veckor om året, hur mycket frihet är det egentligen? Jag menar inte att låta otacksam, för jag tycker att det är helt fantastiskt att få möjlighet att vara ledig med betalning, men helt fri kan man väl ändå inte påstå att man är, eller?

Man är nog aldrig riktigt fri, hur man än gör. När man är barn längtar man efter att bli stor och fri att göra som man vill. Men när man är stor har man alltid en massa ansvar och längtar efter när man var barn och bekymmerslös. De flesta av oss gör nog det, även om det finns en del fria fördelar med att vuxen också. Fick det här messet av en nära vän idag; "Jag älskar att vara vuxen. B&J och juice till frukost i soffan, Idol på tv.". Det kanske är det frihet handlar om. Att äta glass till frukost om man vill det.


Libertas inaestimabilis res est - Frihet är ett ovärdeligt ting.